Sigrid Sandström
Konsthösten laddar med mängder av bra utställningar, flera med vernissage idag. En av mina favoritkonstnärer, 97-åriga still-going-strong Louise Bourgeois, ställer ut på Galleri Andersson Sandström. Hon är en fantastisk skulptör. Jag såg en större utställning av henne i Paris på Centre Pompidou för en 15-20 år sedan och minns ett rum med tygskulpturer i starka färger som hängde ner från taket. I Stockholm visar hon små teckningar och målningar på tyg.
Charlotte Gyllenhammar, även hon en god skulptör, ställer ut på Christian Larsen på Hudiksvallsgatan 8. Det är mycket identiteter när det gäller Gyllenhammar, nu handlar det om dubbelgångare. Bäst tycker jag att Charlotte Gyllenhammar är när hon inte ställer så mycket frågor som aldrig får några svar (diskursanknytning), utan gör bra skulptur rätt och slätt. Eller video, om det nu är fråga om det. Men det där med att konstnären ställer frågor är mest floskler som pressmeddelanden och dåliga recensioner späckas med, inget att bry sig särskilt mycket om.
Sigrid Sandström på Galleri Olsson skriver jag om i fredagens tidning. Hon är en svensk konstnär bosatt i New York sedan 16 år tillbaka. Där har hon haft betydande framgångar och blir recenserad i de stora tidningarna och konstmagasinen, här hemma i Sverige har hon ganska sent uppmärksammats för sitt starka måleri. Typiskt att en konstnär som är verksam i New York måste göra karriär där först och göra sig ett namn innan hon blir känd i hemlandet.
En massa andra vernissager är det också i kväll: Amy Benett och Tommy Hilding på Galleri Magnus Karlsson, Johan Thurfjell på Galerie Nordenhake, Gunnel Wåhlstrand på Andréhn-Schiptjenko, Per Kesselmar på natalia goldin gallery och Helén Svensson på Alp Peter Bergman.
Brodows blandning 