bild föder bild

Jag börjar nästan få dåligt samvete, så mycket som jag har sablat ner Göteborgsbiennalen. Men ta nu min kritik för vad den är: en kritik av det jag reagerar på i samtidskonsten en masse. För att kunna urskilja de stora dragen krävs förenklingar och att saker och ting dras ut till sin spets. Då får ett antal verkbeskrivningar stryka på foten.

Men verkbeskrivningar signalerar bara som bäst att jag som kritiker har uppfattat handlingen och vad utställningen i sin helhet vill föra fram. Någon djupare insikt kan de knappast bidra till.

En sak som jag tror att många kritiker av konceptkonsten inte har förstått är att det även i denna finns en skönhet och gestaltning. Jag har tänkt att återkomma till det här ämnet när jag hittar bra exempel. Ett bra konceptkonstverk är för mig mer som ett stycke musik eller en dikt. Det är immateriellt och med benäget bistånd av min fantasi skapar en vacker idémässig gestaltning en bild i mitt huvud. Denna bild kan jag bära med mig och även dela med mig av. Jag kan inlevelsefullt berätta om den och på så sätt inplantera bilder hos andra. Dokumentationen har, om idén är väl gestaltad, förmåga att förmedla det tankemässiga material som skapar mentala bilder.

Naturligtvis är det inte samma bild som överförs till mig som betraktare av min bild och till en annan som betraktare av sin bild, men det är ju aldrig en tolkning heller.

Bild föder bild. Vad är det som säger att en bild måste vara gjord i olja på duk?

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Detta inlägg publicerades i Brodows blandning och märktes , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till bild föder bild

  1. Börje skriver:

    ”Dokumentationen av verket har, om det är väl gestaltat, förmåga att förmedla det tankemässiga material som skapar mentala bilder.”

    Det är nånting här jag inte riktigt fattar. Verket ska vara väl gestaltat men det är dokumentationen som skapar mentala bilder. Varför behövs det ett fysiskt verk överhuvudtaget?

  2. brodowinzaina skriver:

    Dokumentationen är en del av verket, ofta en nödvändig del för att gestaltningen av idén skall kunna nå fram. Jag menar, vi har väl inte kommit så långt som till tankeläsning? Men gärna för mig.

  3. Börje skriver:

    Jo att det behövs dokumentation när det rör sig om konceptkonst verkar ju ganska klart, men min fråga gällde varför det fysiska verket behövs. De konceptkonstverk jag sett verkar ofta klara sig ganska bra utan något fysiskt konstverk, det fysiska verket förvirrar inte sällan mer än förklarar. Och om det i så fall räcker med dokumentationen så är vi väl mer inne på nån slags litteratur. Något som kan väcka de mentala bilder du skriver om.

  4. brodowinzaina skriver:

    Vad som är fysiskt verk och dokumentation är inte klart här, det kan också variera från verk till verk om det är ett ting med i spelet eller någon form av beskrivningar av ett skeende. Jag skulle föredra att kalla det dokumentation rätt och slätt och inte dubblera. Jag var otydlig i min text och det är därför du hakar upp dig på detta. Nu är det ändrat. Tja, det har vissa likheter med litteratur, eller dikt som jag föreslog, men också konkret poesi och ljudkonst. Åke Hodell t ex arbetar konceptuellt.

  5. Börje skriver:

    Tack för att du tagit dig tid att svara. Min förvirring lättar en aning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s