Att befinna sig mitt emellan

Jag fick lust att skriva något på bloggen igen efter att ha återhämtat mig från den trötthet som drabbade mig av att ha behövt förklara självklarheter och slå in öppna dörrar. Nej, så värst öppna kan de inte ha varit eftersom jag faktiskt blev trött. Det var en himla ansträngning.

Idag är jag riktigt glad. Jag har fått ett stipendium som gör det möjligt för mig att lägga min tid på att skriva klart min avhandling. Jag trivs faktiskt bättre i den akademiska miljön än i konstvärlden. Även om jag märker på mina kollegor där som bara befinner sig i den världen, att den också formar människor till en anpassning som jag aldrig skulle kunna acceptera. Det är kanske därför som jag alltid väljer att stå mitt emellan. Att aldrig tillhöra något sammanhang eller någon grupp helt och hållet, att alltid ha en reträttväg ut. Det är min källa till frihet, men också min självvalda ensamhet.

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s