Is på kanalen och Cash Flow i Tumba

Dagens utflykt gick till Tumba. Det var sista dagen för utställningen Cash Flow på Botkyrka konsthall. Först bläddrade jag lite i den samling av unika böcker av konstnärer, artist’s books, som Botkyrka konsthalls curator Joanna Sandell och konstnären Pia Sandström har skapat i projektet Labyrint Press. Det är ett riktigt bra (och kostnadseffektivt) initiativ som utnyttjar konsthallens läge intill biblioteket. Fler än 500 konstverk i bokform har skänkts till projektet av konstnärer från hela världen och fler lär det bli. Här får man, gärna med vita handskar på, bläddra i de unika böckerna. Det är konceptuell konst med en hög grad av sinnlighet. Eftersom jag älskar böcker som fysiska objekt – jag är en riktig bokfetischist – kan jag inte få nog.

Cash Flow är en grupputställning om shopping och vårt förhållande till konsumtion som livsstil. Ett av de intressantaste verken, i all sin anspråkslöshet, var Maria Anderssons video- och ljudinspelning Omkrets. (I ärlighetens namn, jag var inte på utställningen som kritiker utan som vanlig besökare, helt inkognito och hoppade över en hel del.) Omkrets hade något intressant i metoden och gestaltningen som var så lågmäld. Videon visar rullbandet som leder ut och in från Tumba centrum och transporterar människor som varor på ett kassaband. Den monotona rörelsen förstärkte berättelserna i de intervjuer som konstnären hade gjort med människor i köpcentret: om vad de gjorde där och hur de upplevde platsen.

Maria Andersson, Omkrets. Se hemsida: www.mariaandersson.net

Jag tittade också på Andreas Gedins kassakvitton i verket Återköpt men kunde inte bli klok på hur han hann springa från butik till butik på bara några minuter, vid ett tillfälle inföll köpen exakt samtidigt. Idén var alltså att köpa en skjorta på H&M och därefter köpa om den 9 gånger genom att springa runt i olika H&M-butiker i Stockholm och åter ställa sig i kassan med blusen. Meningsfullt? Nja, det handlar snarare om att ”störa slutna system” och införa en oordning. Hur mycket Gedin än vill få oss att tänka på ekonomiskt kapital som växlas in till symboliskt kapital resulterar det mest i att jag står och jämför kvitton med datumstämplar och klockslag.

Tumba är sedlarnas stad och jag gjorde ett besök på Tumba bruksmuseum. Här har man tryckt sedlar sedan 1763 och museet ger en inblick i pengarnas och sedeltryckeriets historia. Varje gång jag åker till Stockholm med pendeln ser jag Tumba bruk med sina vackra hus. Jag tog några bilder från bruket och brukslängorna.

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Detta inlägg publicerades i Brodows blandning, Dagbok, Konst. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s