Jag är tillbaka i Rom för en veckas vistelse. Idag lämnade vi centrum och åkte till Euroma2, ett gigantiskt köpcenter i EUR som är det största i Rom, kanske till och med det största i Europa. Vem som har bekostat denna gigantiska konsumismens kyrka är oklart -maffian är säkert inblandad, sa Pasquale som alltid anar ugglor i mossen. Det är nämligen mycket påkostat i exklusiva material. Intarsiamönstrade golv av marmor i olika färger, tunga ekportar, polerad granit på fasaden och alabasterutsmyckningar.
På håll ser det ut som om det skulle vara en moské som döljer sig bakom en skärmfasad: en kupol sticker upp ovanför en slät byggnad utan fönster. Ett lustigt torn påminner om en klockstapel. Efter att ha passerat en gigantisk parkeringsplats som tar 4000 bilar närmar man sig kringliggande byggnader, moderna kontorskomplex med ytskikt i polerad sardisk marmor – ett mycket exklusivt material. Inne i köpcentret slås man sedan av golven vars like endast finns i de stora kyrkorna och palatsen. Kupolen som syntes på håll är verkligen lik den i San Pietro.
Det har aldrig tidigare stått så klart för mig att konsumismen är vår tids religion. Denna byggnad är dess kyrka. Rom har på nytt blivit högsäte för människans tillbedjan. Från kupolen i tre plan strålar gator ut kantade av butiker. Alla de kända märkena har sina egna butiker. En tanke som slog mig var att det nybyggda konstmuseet MAXXI som det har tagit sju år att realisera och som har kostat enomra summor pengar inte kommer i närheten av detta palats, vare sig när det gäller publiksiffror eller påkostad arkitektur. Framför allt inte publiksiffror.
För att ta sig till Euroma 2 tar man tunnelbanan linje B mot EUR Palasport. Ta därifrån buss 777, hållplats på samma sida som baren. Gå av vid Via Cristoforo Colombo/Viale dell Oceano Pacifico.
Ja, visst är det så; ”vår tids religion”. Eller vår tids Alexandria-bibliotek, med kläder och skor, i stället för böcker och kartor.
Ja, Alexandria-bibliotek är en bra liknelse. Visst är det sorgligt att människan så totalt fyller sina inre behov genom yta, lyx och livsstilskonsumtion.