I föregående inlägg länkade jag till Axess-bloggen där jag gav mig in i en diskussion kring valet av efterträdare till Trotzig. Det var egentligen inte så mycket namnen på lämpliga kandidater som intresserade mig utan själva diskussionen mellan män i ett offentligt rum som Axess-bloggen och jag ville testa en hypotes: att det är de män som behandlar en kvinna med respekt i offentligheten som är de jämställda och justa männen. Jag ville undersöka vad som hände om jag gav mig in i det sammanhanget med en avvikande åsikt. Sådana här saker är inget som jag gör strategiskt och planerat utan jag följer en impuls och jag kan omöjligt kontrollera situationen.
Att jag kunde gå ut så hårt och provokativt som jag gjorde med åtminstone en förhoppning om att vinna spelet var att jag vet vad det där handlar om. Det är ganska förutsägbart för mig hur de här männen kommer att reagera. Det som var lite förvånande var att de en efter en visade upp en rad olika reaktioner som inte alltid är de typiskt manliga strategierna för att få tyst på en utböling. Så mycket känslor som kom fram! Så många ömma tår. Så mycket förakt.
Jag vet av erfarenhet att offret väcker känslor av skuld. Offret är kanske den störste förtryckaren av alla. Offret väcker vrede som inte får uttryckas utan hålls inne och offret väcker förakt. Därför tror inte jag på en feminism som utpekar männen som förövare. Jag tror på en feminism som börjar i individens självkänsla och i mognaden och utvecklandet av en person som vågar, kan och tillåts uttrycka sin, ibland avvikande, mening.
Brodows blandning 
Jag hade inte tänkt säga något om någonting som har med Axess-klubben att göra. Men istället för att vara helt tyst säger jag, att du svepte in som en vind där i spekulationerna. Det var välgörande. Men inte tror jag att det förändrar herrarna. Inte det minsta. De älskar sin roll i offentligheten. Ett bland många skäl till att jag lämnade hela rasket bakom mig, för snart ett år sedan. Det har varit ett år av frihet, långsam läsning, eftertanke och en något friskare syn på vad som är väsentligt och vad som inte är det. Jag är alltså glad att du, trots den förfärliga ton du bemöts av, tog dig friheten att svepa in!
Hej Thomas och tack för kommentar. För min del var det mest i experimentellt och undersökande syfte. Inte så mycket att ”bota” män. Det har jag slutat med.
En tidskrift som undersöker konsensus bör också syna den konsensus som skapas runtomkring den. Här tycker jag att man har något att ta tag i.
Nej Anna, jag förstod att du inte var ute efter att bota någon. Gud bevare oss väl!
Och det sista du säger är ett skarpt understatement som jag gärna skriver under på. För övrigt noterar jag att chefredaktören nu utsätts för hårt angrepp från den kvinna han kallade in i förra årets valrörelse. Så kan det gå när man fastnar i en dogm, oavsett vilken.
Alldeles utmärkt att du utrycker avvikande uppfattningar ty tankeutbyte är väl vad bloggar är till för (inbillar jag mig)?
Men varför avslöja din sluga debattstrategi?
Precisering: Vad jag menar är att om man tror att den man talar med kanske försöker undersöka och avslöja en, så kanske man blir mindre öppenhjärtig och även mindre benägen att se till samtalspartnerns sakargument?
Nu tror jag att det är du som får förklara dig. Du antyder en kritik som du inte formulerar rätt ut genom att använda orden ”din sluga debattstrategi”. Det här handlade ju inte om en debattstrategi utan jag slängde mig bara in helt enkelt i samtalet och framförde några sakliga synpunkter. Du kan ju se resultatet själv. Att jag utvärderade experimentet kan du väl knappast klandra mig för?
Jag tyckte det var intressant att läsa dina synpunkter och att de i sig berikade diskussionen i bloggtråden. Kanske blev jag därför lite besviken när jag läste att du betraktade dem som något av en undersökning eller experiment? Fast det ena behöver kanske inte utesluta det andra. Och när jag tänker närmare på saken så kanske det alltid – eller i alla fall mycket ofta – är något av ett experiment eller ett spel så fort man ger sig ut i det offentliga samtalet.
Det var inget planerat experiment eller överlagt spel utan helt enkelt en spontan handling. Sedan utvärderade jag det i efterhand.