Pittoreska vykort för 1700-talets adel

Venetianska mästerverk från 1700-talet
Waldemarsudde, Djurgården
T o m 28 augusti

Sommarens utställning på Waldemarsudde är en konventionell historia, men därför inte ointressant. Venetianska mästerverk är dock en missvisande titel, snarare handlar det om 1700-talets stapelvara: venetianska vedutor och pittoreska landskap.

Det är alltså detaljerade stadsbilder från Venedig med inloppet till Canal Grande eller någon av de andra kanalerna där trängseln av slupar utgör handlingen. Motiv som Rialtobron, San Marco-platsen eller någon av Venedigs kyrkor och palats är andra populära motiv. Dramatiska landskap som ser ut som föregångare till romantikern Marcus Larsons dito skapar scenerier av vattenfall, klippor och blixtbelysta träd som omger enkla bönder i vila och arbete.

Vedutorna var dåtidens souvenirer för överklassen, en sorts vykort som sysselsatte duktiga konstnärer som Bernardo Canal och Francesco Guardi. Under 1700-talet och fram till 1800-talets mitt reste adelns ynglingar till städer i Europa för att göra sin bildningsresa, Venedig var ett måste. Liksom konstbiennalen är idag för en bildningstörstande medelklass.

Med anledning av att Italien firar 150 år som enad nation kan vi i Stockholm se en del italienskt i sommar. Italienska kulturhuset är medarrangör till denna utställning, som visar en del inlånade verk från Accademia Carrara i Bergamo som har stängt för renovering.

En av de främsta målarna från den venetianska skolan var Giovanni Battista Tiepolo. Med Tiepolo hade barockens svulstighet övergått i en ljusare kolorit och ett mer dekorativt anslag. Ett av de riktigt intressanta verken i utställningen är Danaë och Jupiter som har lånats in från Stockholms universitet. Jupiter kommer med dunder och brak insvepandes på ett moln och förför den sovande Danaë. I stället för guldstoff drösar tunga guldmynt ner över den tämligen fetlagda ungmön. En erot i form av en knubbig gosse fullbordar handlingen.

Sevärda är även Prins Eugens egna fotografier från hans resor till Capri, Toscana, Venedig och Rom. Där kunde han resa inkognito, även om ett par tyska målare fann det besynnerligt att han hade betjänt med sig. Fotografierna är förstoringar från negativ och papperskopior och visar det svart-vita fotografiets oöverträffbara skönhet. Hans egna målningar från vistelser i Italien på 1920-talet är också fina.

Anna Brodow Inzaina, SvD den 28 juli 2011