Jag bor alldeles bredvid en loppmarknad. Då och då går jag in och tittar om de har fått in någon möbel som skulle passa i min lägenhet eller om det finns något annat skoj. Ofta går jag igenom tavlorna som mestadels – jag skulle vilja säga så gott som alltid – består av skräp och reproduktioner. Men jag när ändå ett hopp om att någon gång hitta ett guldkorn som ingen annan har sett och som jag med min tränade blick – Södertälje hamns enda konsthistoriker? – kan urskilja. Häromdagen trodde jag nästan att det hade hänt. Jag fastnade framför en landskapsmålning som helt klart skiljde ut sig från de andra alstren. Att det här var en konstnär som hade gått på konstskola och utbildat sig var helt klart. Visst kan autodidakter måla så också, men det var någonting mer raffinerat än amatörens sätt att måla. Jag försökte uttyda signaturen men kunde bara läsa Helge och ett efternamn som började på ”K” och slutade på ”er” samt årtalet 1911. Måleriet var habilt, stilen realism med inslag av symbolism. Alltså inte någon avantgarde-konstnär anno 1911 som sökte nya vägar, men heller inte en konstnär som var omedveten om det uttrycksmedel han valt. Det som var lite ovanligt med målningen var skymningsljuset. Landskapet med de sugande perspektivlinjerna (det syns inte på det här fotografiet, men går man närmare ser man planteringar i långa rader, kanske kålhuvuden?) ger ett suggestivt intryck mot den grålila natthimlen med sina symbolistiska molnformationer.
Jag bestämde mig för att köpa målningen till det facila priset av 250 kr. Väl hemma började jag slå på nätet efter en konstnär med ungefär den bokstavskombination i efternamnet som jag kunde uttyda och fann: Helge Kemner!
Jon HELGE Daniel KEMNER
Bildkonstnär, född 1883 i Malmö, död 1934 i Lund. Han studerade vid Tekniske Skole i Köpenhamn 1906-1907, i München 1907, i Paris 1910, samt i Italien 1921. Han målade stämningslandskap, ofta i en dov kolorit, i kvällsljus. Motiven var vanligen hämtade från trakten av Romeleåsen och hans produktion präglas genomgående av traditionerna från det realistiska stämningsmåleriet i början av seklet och var starkt lyriskt betonad.
Han ställde ut med Skånska konstnärslaget och därefter med Skånes konstförening i Malmö , samt tillsammans med Ossian Gyllenberg och Henning Malmström på Malmö Rådhus 1915 och Lunds universitets konstmuseum 1922, deltog i Baltiska utställningen i Malmö 1914, jubeleumsutställningen i Landskrona 1929.
Representerad: Moderna Muséet i Stockholm, H.M.K. Malmö Museum, i Nationalmuseum, Sydöstra Skånes museum för konst i Tomelilla, Lunds studentkårs konviktorium.
Tyvärr fotograferad i dagsljus som blänker i målningen, den är helt klart mycket bättre i skymningsljus – så som den ska ses!
Jaa du Anna, bilden ser ut som en avstängd TV. Men texten gillar jag. Och att du har (tåla)modet att leta dig fram genom ovissheten, till något med viss atmosfär.
Avstängd teve! Det är väl i så fall ramen som har fått den karaktäristiska konvexa formen, men annars? Åh, du skulle se den i kvällsbelysning, då framträder skuggorna på ett helt annat sätt 🙂
En avstängd TV som speglar landskapet utanför alltså 😉
Grattis till fyndet! Tycker ändå det går att se på himlen att det kan vara en riktigt fin tavla!