När folket kom i fokus

Peredvizjniki: Banbrytare i ryskt måleri
Nationalmuseum, t o m 22 januari

Verken i utställningen Peredvizjniki på Nationalmuseum är sällan visade utanför Ryssland. Måleriet är både realistiskt och förfinat och präglas av ett socialt engagemang.

Nationalmuseum är bara att gratulera! Efter Lust & Last som på flera sätt var ett misslyckat försök att väcka uppmärksamhet åt den äldre konsten har museet med denna utställning gjort sig väl förtjänt av såväl kritik- som publikframgång.

Peredvizjniki visar ett hundratal nationalklenoder från Tretjakovgalleriet i Moskva och Ryska museet i S:t Petersburg.

Det är verk som sällan visats utanför Ryssland. Här finns bland annat Ilja Repins Pråmdragarna vid Volga, 1870-73, ett mästerverk av en av gruppens centralgestalter.

De arbetare som drog tunga lastfartyg utmed floderna stod längst ned på den ryska samhällsstegen. Genom Repins målning blev de en symbol för socialt lidande och politiska orättvisor men också för ett samhälle i förändring. Repin gjorde ett brott mot konventionen genom att avporträttera dem som individer och inte som kreatur. Här upptäcker vi att pråmdragarna är tänkande och kännande människor precis som vi med drömmar och förhoppningar om livet som kan grusas.

Den ljushyllte pojken i mitten skiljer sig från de äldre männen som är starkt märkta av solen och det slitsamma arbetet. Han bär ett kors om halsen och greppar remmen om bröstet som om det vore ett ok som han är på väg att frigöra sig från.

Med pojken som vill frigöra sig för Repin in ett politiskt perspektiv i motivet. Ungdomen kan också tolkas som den nya tid som är i antågande. Vi ser nämligen i fjärran en maskindriven båt som tuffar fram av egen kraft.

Kännetecknande för gruppen Peredvizjniki de första åren var ett akademiskt skolat måleri med höggradig realism i utförandet i kombination med ett socialt engagemang. Nationalmuseum slår alltså ett slag för den progressiva konsten genom denna utställning, men det är ett måleri med en förfining och elegans som torde imponera även på den mest inbitne estet. Det är salongsmåleri när det är som bäst!

Andra motivkategorier som exempelvis romantiskt stämningsfulla landskap och expressiva porträtt av framstående musiker och förmögna samlare kom senare att upplösa den gemensamma nämnare som gruppen hade i det sociala måleriet. Rörelsen var mer en inkörsport till modernismen än till den förstelnade socialrealismen.

Två konstnärer som utmärker sig som förträffliga landskapsmålare är Archip Kuindzji och Isaak Levitan. Kuindzji förebådade den förenkling som kom att känneteckna de moderna målarna något decennium senare. Helt förtrollande är hans Månskensnatt på Dnjepr från 1880 som bär stora likheter med en målning av den finska konstnären Fanny Churberg från samma tid.

Om den ryske målaren hade sett den finska kollegan vet jag inte, men att det fanns kontakt mellan finska och ryska målare vid denna tid är helt klart. De fattiga bönderna och deras barn som gick i trasiga och lappade kläder påminner om allmogeskildringar av Albert Edelfeldt, Akseli Gallen-Kallela och Eero Järnefeldt. Dessa tre målare hade också det gemensamt med de ryska att de strävade efter att skildra nationen genom landskapet och folket.

På samma sätt som det i Italien under 1800-talet utvecklades ett modernt bataljmåleri syns hos Peredvizjniki exempel på en iscensatt akademisk tablå med det rysk-turkiska kriget som tema. I Konstantin Savitskijs målning Ut i krig från 1888 finns hela registret av känslor med. Man kan nästan höra pipan vissla. Dammet från soldaternas stövlar och rök från det avgående tågets skorsten kapslar in det historiska ögonblicket i ett evigt nu.

Anna Brodow Inzaina i SvD 10 november 2011

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Publicerat. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När folket kom i fokus

  1. Bastion Styrbiskop skriver:

    Ska se utställningen. Återkommer med kommentarer.

    Vill bara tipsa om Dagens Industri Weekendbilaga, glassigt magasin i fredags. Intervju med Peter Dahl. Ställer ut i Mora (Cederlundh ordnar, läste i U-A?) Journalisten fick till en intressant vinkel med kommentar om Dahls status av Lars Nittve (Pretto). Ingångar och utgångar till
    ”Verklighetens folk”.

    • brodowinzaina skriver:

      Jag skulle gärna åka till Mora och se Dahl. Nu när jag har läst hans biografi, sista delen i alla fall. Cederlund lyssnade jag på häromveckan då han höll en installationsföreläsning, han kommer att vara professor på deltid i Uppsala.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s