Ser fram emot semester

Härifrån avhandlingsgrottan intet nytt. Det finns liksom inte så mycket att rapportera annat än att jag idag har bestämt mig för att städa upp i högar med papper och böcker. Själv känner jag mig lika dammig och trist som mitt skrivbord.

Dessutom är jag gräsänka. Det heter tydligen så när ens make är bortrest. När jag slog upp ordets ursprungliga betydelse får jag veta att det kommer från det lågtyska graswed(e)we som betyder förförd och övergiven flicka. Tänk om man ändå vore lite förförd. Obs, det här är ingen invit. Oj, ironi skulle det ha stått.

Jag längtar efter efter en veckas semester i april. Min man är nere på Sardinien och har redan sålt massor med annonser! Ha, äntligen börjar det bli något av den där förlustverksamheten.  Så fattiga som vi har varit i så himla många år. Det är ju knappt att jag har ett plagg kvar i garderoben, och då beror det inte på min garderobsstädning senast.

I april skall vi åka ner tillsammans och bo på hotell  (minst fyrstjärnigt om jag får välja) som någon av våra kunder ställer till vårt förfogande. Förmodligen blir det i Cala Gonone. Vi skall hyra en bil och åka runt i bergstrakterna i de centrala delarna av Sardinien som är den del av ön som vi nu har börjat arbeta med. Jag skall fotografera och skriva artiklar. Det blir nog lite bloggande därifrån också. Jo, för mig är det faktiskt semester att skriva för Sardiniafocus.

Grazia Deledda, nobelpristagerskan, kom från Nuoro. Jag läste en bok av henne som jag tyckte mycket om, Elias Portolu från 1903. Handlingen är individens brottningsmatch med de egna känslorna och begären som i det här fallet står i strid med samhällets (den katolska kyrkans) moraluppfattning. Det är fina miljöskildringar i boken som kanske attraherar nutida läsare mest.

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Dagbok och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Ser fram emot semester

  1. Fransyskan H skriver:

    Âh, vad fint. Och lusten i mig att upptäcka Sardinien vaknar!
    ”Jo, för mig är det faktiskt semester att skriva för Sardiniafocus” – visst är det sâ – och med detta gav du mig förmodligen den allra bästa sammanfattningen av skillnaden att arbeta för sig själv och andra! (själv jublar jag över att sedan tvâ veckor ha mer tid, vilket jag egentligen alls inte har, men upplevelsen av den, tiden, är sâ totalt annorlunda).

  2. brodowinzaina skriver:

    Tack, Fransyskan! Jag hoppas att du har möjlighet att åka till Sardinien någon gång. I så fall vet du vem du skall fråga.
    Visst är det så, att arbetet för det egna företaget är, om inte semester, så i alla fall något man gärna gör utan att tänka på övertid och timlön. Ingen kan uppoffra sig så mycket som den som driver ett eget företag. Det gäller säkert även konstnärer.

  3. Ser helt underbart ut: Lycka till med er resa! Jag vill också till Sardinien en annan gång….
    Just nu njuter jag fjällens blåaste period, med dagsmeja som droppar från taken.

  4. brodowinzaina skriver:

    En fjällsemester är minst lika bra. Jag älskar fjällen både sommar som vinter, framför allt när våren börjar nalkas.

  5. Einar J skriver:

    Det bästa (och värsta) med att läsa andras bloggar om goda böcker är de inspirerande tipsen. Allt hinner man inte ju med, men Deledda (som bara är ett nobelpristagarnamn för mig) borde man förstås testa, liksom för övrigt Sardinien som jag tyvärr ännu inte besökt.
    Bara för att kvittera ska jag skicka med ett tips om en bok som skildrar just staden Nuoro vid förra sekelskiftet. Salvatore Satta, en sardisk juristprofessor, skrev den efter sin pensionering. Boken publicerades fyra år efter hans död då den hittades bland hans efterlämnade papper. ”Domens dag” heter den, och kanske känner du redan till den. Utkom på svenska 1984 i Norstedts Panterserie i översättning av Ingrid Börge.

  6. brodowinzaina skriver:

    Tack Einar! Nej, den kände jag inte till, men den bör jag förstås läsa när vi nu skall börja arbeta med Nuoro. En annan sardisk författare som jag kan rekommendera är Marcello Fois. Han är utgiven på svenska. Jag har skrivit om en av hans romaner här: http://sardiniafocus.com/2011/11/marcello-fois-den-forsvunne-faraherden-ett-fall-for-advokat-bustianu/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s