Påskafton Holbeins Kristusmålning

Fotografiet visar en detaljbild av Hans Holbeins döde Kristus i sin kista, 1520-1522. Ursprungligen var målningen en del av en altartavla i domen i Freiburg, nu finns den på konstmuseet i Basel. Skildringen av Kristus döda kropp är ovanligt realistisk i ett stadium på väg mot förruttnelse. Måttet är dessutom i naturlig mansstorlek: 30.5 cm × 200 cm.

Denna realism i utförandet, man kan fråga sig hur det kommer sig. Det är en obehaglig syn med den grönaktiga handen med sina beniga, spretande fingrar och såret som varar sig. Realismen används som stilmedel för att förstärka berättelsen om hur Jesus på jorden som människa uppstod från de döda. Materien, köttet, transformerades och blev ande. Fjodor Dostojevski har sagt om målningen: ”Denna målning kan beröva många människor på deras tro.” Han var starkt berörd av målningen och återkom till den i sina skrifter.

Motivet visar Kristus som ännu ligger i sin kista, före uppståndelsen som är i morgon på påskdagen. Det skall naturligtvis ses i sitt sammanhang tillsammans med korset och uppståndelsen. Som i Matthias Grünewalds Isenheimaltare (1512-15), där nederdelen av altaret, predellan, visar Kristi nedläggning i graven.

Att jämföra med Andrea Mantegnas (1431-1506) Kristi begråtande, 1490. Där är kroppen i stället i ett extremt förkortat perspektiv. Här påminner snarast graven om ett obduktionsbord.

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Konst och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Påskafton Holbeins Kristusmålning

  1. Susanna Varis skriver:

    De bibliska berättelserna är en oändlig källa till fascination och inspiration för konstnärligt skapande. De moraliska frågeställningarna och människans behov av en gudomlig existens för att göra livet och döden mera uthärdliga är odödliga teman. Dessutom kretsar ju en så stor del av den europeiska, klassiska konsten kring just kristna motiv. Trots min agnostiska läggning finns det en oändlig rikedom i detta även för mig. Holbeins Kristus är mycket stark.

    • brodowinzaina skriver:

      Ja, jag är också fascinerad av de bibliska motiven, även om jag inte troende i den meningen att jag går i kyrkan – troende i någon mening är jag förstås. Jag ser på Bibelns budskap och sanningar som erfarenhetsgrundad sanning, mänsklighetens samlade livsvisdom och en fantastisk samling symboliska berättelser. Det där med att vi inte skulle kunna veta något om människans väsen anser jag bara är trams.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s