Ledig söndag med långpromenad och caféläsning

Var det någon som såg SVT-serien 30 grader i februari? Vi såg den och uppskattade den mycket. Några strålande skådespelarinsatser: Kjell Wilhelmsen som Glenn, Maria Lundqvist som Kajsa, Hanna Ardéhn som Joy, Lotta Telje som Majlis och inte minst DoungJai ”Phiao” Hiransri som Oh gjorde den föga anmärkningsvärda handlingen tät och intressant.

Jag kom att tänka på seriens Kajsa idag när jag slet mig från datorn för att gå ut i solen och ta en långpromenad. Efter mycket arbetande de senaste dagarna med optimering av vår hemsida och allt arbete för att marknadsföra den genom sociala medier talade jag lika sluddrigt som henne. Helgerna är ingen vila för mig för det är då som jag sköter företaget och skriver texter, nyhetsbrev, fakturerar och översätter. I veckorna skriver jag avhandling.

Min vana trogen tog jag en långpromenad längs kanalen till badplatsen i Ragnhildsborg. Där ligger oset från utegrillarna tung på somrarna, men nu var det bara enstaka som hade slagit sig ned med picknick-korgen eller lagt sig ned på gräset för att vila. På väg hem tog jag vägen genom stan. Kafé Trattens uteservering är skön så här års med DN i sällskap.

Björn Wiman reagerade skarpt på den legalisering av antisemitism han ser hos dagens vänsterintellektuella. Artikeln är intressant eftersom den tydligt sätter ner foten. Lite opassande kanske att webbupplagan har lagt in en annons  för Israel Tours mitt i artikeln. Det känns inte helt opartiskt.

En lite mer matnyttig läsning var senaste numret av recensionstidskriften Respons. Andra numret har kommit ut och jag var lite nyfiken på vad denna tidning har att komma med. Mitt intryck så här långt (jag har bara läst några av artiklarna hittills) är att den trycker på det seriösa och sakliga innehållet. Det är en hel bunt med professorer och andra akademiker som skriver, vilket förklarar den försiktiga framtoningen.

Jag kan inte komma ifrån att jag upplever Respons som medvetet konkurrerande med Axess, fast man försöker ta poäng genom att framstå som den mer seriöse av de två. Axess var ju också en helt annan publikation på den tiden då Kay Glans var redaktör.

Framsidan består av ett utdrag ur innehållsförteckningen i svart, vitt och rött. Det är som om man har tänkt sig att rubrikerna, utan att för den skull skapa rubriker – ”Det finns alternativ till nationalism” och ”Vinster och privatiseringar i landet lagom” – skall vara intressanta nog. Rubriken ”MANN MOT MANN! Författaren Thomas Manns kamp med omvärlden och sig själv” med versaler och utropstecken, är det mest uppkäftiga man förmår.

Överhuvudtaget är Respons sparsam med illustrationer. Det är inga glättiga bilder från Scanpix som i Axess och det är definitivt inte Therese Bohmans vågade omslag med akademiskt 1800-talsmåleri. Som hon kan få konstmaffian att gå igång bara genom att publicera en nymf av William-Adolphe Bouguereau på omslaget!

William-Adolphe Bouguereau (1825-1905).

Sammanfattningsvis: det finns en hel del läsvärt i Respons och jag tror att den kan tilltala en akademisk läsekrets som inte nöjer sig med SvD:s understreckare. Men uppdraget att vara en recensionstidskrift erbjuder få möjligheter till offentligt samtal. Och någon debatt, förutom gnabb mellan forskare med olika tolkningsperspektiv, kommer den inte att erbjuda.

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Dagbok, Litteratur och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s