Abstrakt pionjär möter stram samtid

Hilma af Klint/Eva Lange
Södertälje Konsthall
T o m 28 oktober
 

Sedan Hilma af Klint uppmärksammades internationellt på utställningen ”The spiritual in art – abstract painting 1890–1985” i Los Angeles 1986, 42 år efter sin död, har hon börjat betraktas som en pionjär för den abstrakta konsten. Hennes nonfigurativa måleri från 1906 förebådade såväl Malevitj och Kandinsky som Mondrian.

Till den märkliga historien om Hilma af Klints karriär hör att Moderna museet, innan hon blev känd, nobbade att ta emot en större samling verk i gåva av släktingar till konstnären. Med facit i hand är det lätt att konstatera att ett misstag begicks. Intresset för Hilma af Klint ökar nämligen starkt. Våren 2013 öppnar Moderna en utställning som omfattar över 200 verk.

I Södertälje konsthall möter Hilma af Klints måleri den nutida skulptören Eva Lange i en sparsmakad men estetiskt fulländad utställning. Trots avståndet i tid korresponderar de båda konstnärskapen mycket väl med varandra. Mötet bygger på likheter i form och uttryck men också innehåll.

Langes klassiskt vita skulpturer av gips och alabaster får precis rätt ljus i den luftiga konsthallen, vilket får formerna att viktlöst sväva i rummet. Det är mycket frestande att ta i kanten på de vita skålformerna, men ett smutsigt fingeravtryck skulle omedelbart drabba skulpturen.

Hos Lange finns ingenting av det andliga, teosofiska innehåll som var grunden för Hilma af Klints abstrakta konst. Langes skulpturer bottnar i modernismens idéer om en renodling av färgens och formens uttryck. Lika närvarande i hennes verk är den klassiska traditionen av stiliserade former. Hilma af Klint rör sig snarare i en värld av motsatser som hon söker förena, likt yin och yang. Det de har gemensamt är de enkla grundformerna och naturen som inspirationskälla.

Anledningen till att Hilma af Klint kommer så starkt just nu och att vi även kan se ett förnyat intresse för abstrakt konst överlag, även bland unga konstnärer, är förmodligen att de strider mellan postmodernism och modernism som utkämpades på 1980- och 90-talen, inte längre är relevanta.

Hilma af Klints banbrytande måleri, som även hade figurativa inslag, berodde inte på några konstnärliga uppgörelser i en intern konstvärld. Hennes hemliga liv i spiritistiska sällskap, som vi ser resultatet av här, hade en helt annan mission än hennes modernistiska kollegors, nämligen att förmedla dualtanken, den manliga och kvinnliga principen i kosmos.

Anna Brodow Inzaina i Svenska Dagbladet 20 september 2012

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning, Publicerat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s