Gårdagens lunchseminarium Moderna mecenater på Timbro blev välbesökt, och som vanligt räckte inte tiden till för att diskutera alla frågor som ämnet väckte. Vi kunde genomföra det hela trots att vi var förkylda nästan allihop: Katarina Swanström kunde inte närvara, och både jag, Mårten och Lars Anders var rossliga. Inspelningen av seminariet går att se via Timbros hemsida där även rapporten kan laddas ned.
Jag tycker att panelens sammansättning var bra: Tove Lifvendahl hade mycket att bidra med utifrån sina studier av filantroper och hon visade en stor allmänbildning när det gäller finansiering av kultur, och Mårten Castenfors gav intressant information utifrån sina erfarenheter av att driva en kommunal konsthall där pengar till verksamheten kommer från olika håll.
Jag är nöjd, men när jag ser på mig själv på inspelningen önskar jag att jag hade lika lätt att tala inför publik som jag har lätt för att skriva inför en främmande massa. Det där skulle jag behöva gå en kurs i. Skriva har jag aldrig någonsin behövt gå en kurs i, det faller sig på ett helt annat sätt naturligt.
Brodows blandning 
Jag hörde just inspelningen, som tog en halvtimme att ladda, men det var det värt och jag tackar för att du gör den tillgängligt. Din inledning var jättefin tycker jag. Och tala inför publik, som vi vet, kommer sällan av sej själv. Mårtens presentation gav en fin inblick i Liljevalchs och jag saknade representanter för de andra konsthallarna, inte minst för att de var och en är så olika. Konsthallarna som helhet är ju en fantastisk tillgång för Stockholm. Det verkar på mej som deras representanter ”röstar med sin frånvaro” och inte vågar ställa upp. Det hade ju också varit givande, för oss i förskingringen, om projektorn hade använts till att visa de fantastiskt stiliga och unika hallarna/museerena med omgivningar!
Tack Anders! jag upptäckte också det där med bandet, men det går att snabbspola genom att dra bandet framåt med musen. Du har rätt i att projektorn borde ha tagits i användning för att visa lite bilder från konsthallarna!
Jag har läst igenom din rapport och fick en bättre helhetsbild. Återigen, mycket givande! Jag skulle vilja fråga dig om du har några tankar bortom det du redovisar i rapporten vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för kultur/konst inför framtiden. Jag kom att tänka på Berättarministeriet, en ganska ny företeelse som ingår i Proventus som också är en av grundarna av Berättarministeriet och engagerade i kulturinstitutionerna Magasin 3 Stockholm Konsthall och Judiska Teatern i Stockholm och som ägs av Robert Weil. Alltså privatfinansierad kultur/konst via berättelse träder in i skolan och klassrum.
Berättarministeriet känner jag till lite grann. Det är ett bra projekt som finansieras, vad jag har förstått, helt av Proventus. Fler sådana initiativ borde tas, och gärna som i Berättarministeriet, i invandrartäta stadsdelar och städer där det finns ett behov av kulturen som kommunikationsmedel.
Jag hörde om Berättarministeriet i ett program i P1 för ett tag sen från Södertälje. Då sa bl.a Dilsa D-S att barnen i förortsområdena inte har samma möjlighet att göra sig hörda som barnen på ”Östermalm”. Nu undrar jag om det verkligen stämmer? Jag hör aldrig om barnen där eller Lidingö eller Djursholm. Det är 100 % förorten sen länge. Deras personal består av 10 personer enligt hemsida med bara en enda man. Styrelse består av 6 personer, 4 kvinnor och 2 män. En referensgrupp består av 3 kvinnor och 1 man. Hur kan det komma sig när jämställdhet är så viktigt?
Jag tror nog att barnen på Östermalm, Llidingö och Djursholm kommer att göra sig hörda på ett eller annat sätt ändå. Kanske inte genom initiativ som Berättarministeriet utan helt enkelt genom bättre betyg i skolan, examen på utländska univeristet, positioner inom politik, näringsliv eller media och kultur. Så som det alltid har varit. För att motverka segregation, som jag tror är vårt samhälles stora problem, behövs sådana initiativ. Sedan kan jag hålla med dig om att det gärna kunde vara fler män också. Jämställdhet kan man väl knappast tala om när det är helt kvinnodominerat.
Mycket intressant rapport! Kom att tänka på en nutida mecenat här på västkusten, Aina Barneviks stöd till C-G Bernhardson. Nu trädde AB inte in förrän efter CGB:s död, men hennes insats gjorde det möjligt att uppfylla konstnärens önskan om att hans verk inte skulle skingras på för många händer; AB köpte alla de verk av CGB som fanns kvar i huset efter hans död. Konstverken har digitaliserats (www.cgbernhardson.se) och tanken är att visa verken när en lämplig lokal finns. Övriga verk av CGB finns hos Uddevalla kommun och Bohusläns museum, och några enstaka hos privatpersoner, så här är både offentliga och privata aktörer med och förvaltar denna ”folklivsskatt”.
Hej, satt igâr och arbetade under det att jag tittade/lyssnade pâ er. Jag hâller med Anders ovan om i princip allt och tycker du kan glömma att du inte talar bra inför folk. Du var dessutom först ut och huvudtalare, aldrig enkelt. Jag tycker du gjorde bra ifrân dig och samtalet var intressant! tack!
Petra: Roligt att det finns många privata finansiärer. Jag skall kolla upp Aina Barnevik. Låter som en släkting till Percy?
Fransyskan: Tack!