Några tankar i all hast

Jaha, då var man ensam igen då. Min man har åkt till Italien för att ordna upp en del saker när det gäller marken och försöka sälja in några annonser – även om Sardinia Focus är ett avslutat projekt. Han har sitt fokus inställt på att öppna en restaurang i Linköping, och jag på att bli kulturbyråkrat och färdig doktor.

Kulturbyråkrat. Smaka på ordet. Folk har så mycket fördomar om vad det innebär, och att det bara är tråkiga, fyrkantiga personer som jobbar med sådant, men så är det verkligen inte. Det är ett väldigt omväxlande jobb som kräver en flexibel och kreativ person. Just nu passar det mig väldigt bra och det ger mig goda insikter i hur kulturpolitiken förvaltas på en kommunal nivå.

Jag har också stora möjligheter att sätta igång och driva egna projekt i samarbete med andra, vilket är stimulerande. I dag har jag besökt en av Stockholms stads ateljébostäder för att samtala med en aktör om hur den verksamheten skulle kunna utvecklas i framtiden. Häromdagen samtalade jag med en grupp konstnärer som Stockholms stad skall arrangera ett seminarium tillsammans med i höst.

Kontakten med konstlivet kommer jag absolut att behålla, annars finns risk för att jag börjar tala byråkratiska och tänker i politiskt bestämda boxar. Det vill jag inte! En politiskt styrd organisation får inte bli ett politiskt korrekt rättesnöre. Det skall finnas plats för trots och ovilja mot rättning i ledet, alltså konstnärlig frihet. Det kommer jag att ta strid för, om det så skulle behövas.