Jag reser fram och tillbaka över bron och läser Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

Nu var det länge sedan jag bloggade. Jag har tänkt på hur det skall bli med min blogg, om den kommer att tyna bort som så många andra bloggar när innehavaren fått annat att göra, eller om den kommer att ta en annan riktning och få nytt liv.  Jag hoppas på det senare.

Jag har haft ett samtal med min chef om bloggande, sociala medier och annat. Om vad en handläggare egentligen får göra på sin fritid, men det verkade inte vara några problem där. Jag inser ju i samma stund som jag skriver det att det vore ju helt absurt om han skulle bry sig om vad jag gjorde på min fritid eller hade synpunkter på vad tänker, tycker och gör som privatperson. Det är nog en självpåtagen censur som kommer sig av att jag ännu inte känner mig trygg i min yrkesroll och då blir man extra försiktig.

Jag läser Göran Rosenbergs Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. När jag har läst klart boken kommer jag att skriva mer om den här. Handlingen utspelar sig nämligen delvis på min gata, Hertig Carls Väg i Södertälje,  vilket gör att jag har en speciell relation till Platsen. Gatan kallas för Platsen i boken. Nu blommar rönnbärsträden nedanför fönstret, träden som kantar den kullerstenslagda gatan i allén och som på hösten lyser röda – lika röda nu som då när Rosenbergs far klev av tåget en tidig augustikväll 1947 för att börja sitt liv på nytt och ett jobb på den stora lastbilsfabriken.

Förresten träffade jag Rosenberg på en fin fest för en kort tid sedan, men då hade jag ännu inte läst boken. Kanske var det lite pinsamt att erkänna att jag bara kunde prata med honom om Platsen och inte om den prisbelönade Boken. Men, jag försöker så gott jag kan hinna med att läsa några av de viktigaste titlarna.

I kväll har jag sett första delen av Krigets unga hjärtan. Se den!

Annonser

Om Anna Brodow Inzaina

Fil. dr i konstvetenskap, skribent
Det här inlägget postades i Brodows blandning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Jag reser fram och tillbaka över bron och läser Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

  1. Fin läsning återstår dig: själv var jag och hörde Rosenberg berätta om sin bok. Det gjorde han bra. I församingen av 85% kulturkvinnor.

    • Typiskt, 85% kvinnor. Med tanke på övervikten av kvinnor i publiken borde kanske vi kulturpolitiskt verksamma lobba för att göra män till en särskilt viktig underrepresenterad målgrupp? Jag skojar lite, men det ligger allvar bakom också.

  2. tidenstecken skriver:

    Blogga på bara. Jag har varit kultur- eller utbildningsbyråkrat i större delen av mitt liv men haft en rik fritid med skrivande i olika former. Det gäller ju bara att inte avhandla rena tjänstefrågor på allmän plats, om man säger så.

    Ja, Göran Rosenbergs bok är en viktig läsning. Och det blir ju en extra dimension om man som du och jag bor i den ofta underskattade staden Södertälje.

    • Tack Torsten! Jo, det är sant, gränsen går vid det som är rena tjänstefrågor. Men som f.d. kritiker har jag också varit tvungen att förhålla mig till en ny yrkesroll och söka mig fram till vad som är möjligt inom ramen för den. Och jag håller med dig, Södertälje är en mycket underskattad stad! Det finns många positiva värden här som inte kommer fram i den ensidigt negativa bild som nyhetsrappporteringen ger.

  3. Börje skriver:

    Gratulerar till nya jobbet. Hoppas bara att du kommer att fortsätta skriva om konst!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s