Detta blogginlägg intresserar nog inga fler än familjen Brodow, för nu ska jag lägga upp lite bilder från veckans renoveringsarbete på vårt kära Näs. Fast å andra sidan tycks renovering vara det ämne som efter recept och bostadspriser i Stockholm intresserar den kulturella medelklassen mest.
Köket har varit blått i säkert tre decennier. Jag har aldrig gillat färgen eftersom den skär sig mot den fina mossgröna tonen i 40-talsmöblemanget som kommer från byns nu nedlagda café. Vi köpte Duros stänktapet i rött och grått av typen Quick Up. Det är ett enkelt sätt att tapetsera: rolla tapetklister direkt på väggen, dra en bit tapet från rullen som ligger i en tapethållare på golvet, mönsterpassa, fäst kant i kant och skär bort från rullen.
Det är ett gammalt torp med 2.10 i takhöjd och något ojämna mått. Pasquale kom på en teknik för att skära genom två lager tapet och på så sätt få en perfekt kant där mönstren möts perfekt. Lägg två bitar omlott, skär med en vass tapetskärare där du vill ha skarven, lyft upp tapeten och plocka bort den bortskurna delen. Det som blir kvar är två tapetbitar kant i kant. Bra teknik att känna till där man måste skarva.

Precision och noggrannhet! Att bara rulla upp tapeter är ingen konst, det är detaljerna som gör det.
Färgsättning
Renoveringen inbegrep även målning av dörrposter, de gamla skeppstolarna (huset har tillhört en kapten), köksluckor och köksdelen. Köksluckorna är udda, det är en typ upptill och en nedtill. Vi valde därför att måla endast de nedtill och behålla träfärgen på de upptill. Det blev riktigt snyggt efter att vi hade oljat in luckorna med teakolja. Då blev de som nya!
Färg är jättesvårt! Den orangea färgen har varit ämne för diskussion. Vi målade luckorna tidigare i sommar när köket ännu var blått. Tanken var att plocka upp en ton ur träfärgen i den övre köksmodulen så att vi skulle slippa måla den, men när det väl var klart tyckte några i familjen att det blev för lite kontrast och att korkmattans gula färg tog överhanden. För att balansera upp det hela och få in en kontrast gick vi efter ett färgschema enligt treklanger och just denna orangea färg skulle passa ihop med en ljus grå som skiftar i grönblått och en ofärgad grå. Fondväggen i kökspartiet är målad i denna kalla gråa färg och vi funderade länge på om vi skulle måla skåpluckorna i en grafitgrå färg, men som tur var avstod vi. Istället fick vi in den grå färgen i stänktapeten.
Nedan är en tavla som min syster har gjort i samband med en tidigare renovering. Då tog vi bort alla tapetlager för att stadga upp väggarna med nya träskivor. Det här är alla tapeter som har funnits i huset sedan slutet av 1880-talet. Den varmgula bröstpanelen klädde tidigare köket och jag minns den från när jag var barn. Köksluckorna var i samma färg.
Min ständigt målande make
Vad gör hon här?
Jag sträcker mig för att klistra tapeter i gästrummet intill köket. Det är också en Durotapet från serien Gammelsvenska tapeter, en stuvbit från min lägenhet i Uppsala som har legat i flera år. Vilken skillnad att tapetsera med gammal skör papperstapet och den nya Quick Up-modellen! Det var svårt att få den att hålla ihop.
En paus då och då tog vi när solen tittade fram. Jag har mätt upp mina springrundor i skogen med Runkeeper. Nu vet jag att korta rundan till Vassbacka är drygt 4 km, den mellanlånga till Markaviken är 6.6 km och långa rundan till Markaviken via Undenäs gissar jag är milen lång. Nu ska jag försöka få in en vana att springa regelbundet även i Södertälje.
Det var fint att se! Tack!
Hade jag varit ni, så hade jag definitivt bytt ut de övre luckorna från 70-tal(?) till samma som de nedan, som ser ut som 50-60-tal. Åtminstone ser de absolut ut som mina – ett kök byggt på plats i gediget trä av min pappa, i mitten på 60-talet. Fast jag har bara EN liten absolut identisk plastventilen ovanför ”vaskaskåpet 🙂
Köksgolvet är nog från samma tid som de övre luckorna – har för mig att den designen av korkoplast kom redan i början av 70-talet. Har ni funderat på att byta… nu när ni lägger så mycket möda på resten, menar jag…
Jo, visst är de från 70- 80-tal någonting och rätt fula, men de får vänta till nästa gång. Frågan var om vi skulle måla om dem, men det beslutade vi att inte göra. Jag minns hur köket såg ut när jag var barn, då var det snedställda 50-talsluckor och bröstpanel. Vem som beslutade att riva ut dem vet jag inte. Under 1970-talet hade man inte så mycket känslor för kök från den tiden. De sneda överskåpen finns kvar och hänger numera i sjöboden. Om vi skall renovera köket igen röstar jag på att de sätts upp igen!
Bröstpanelen var vacker. Även om bara tidstypisk den med? Fast oavsett om man är nostalgisk, så är nog material innan plastens intågande, kanske mer värda att bevara än tusenfalten av … design idag? Kanske för att de kommer från en nyss icke-massproduktiv tid… 🙂
Underbart bra att de gamla överskåpen finns kvar, och inte är slängda på tippen. Någon har nog ändå känt att tidens tjusning, kanske är mer än bara tjusning…?
Ursäkta den något senkomna kommentaren. Jag lyckades hamna här lite slumpmässigt via en länk från Susannas Crowbar och fick plötsligt syn på dina köksmöbler i allmogestil, som jag nästan kan svära på är exakt likadana som dem som fanns hos min gammelfaster i Kristianstad. Vad jag kan förstå var möblerna inte så gamla som de såg ut vid en första anblick, utan tillverkade på fabrik, troligen på trettio- eller fyrtiotalet. Jag har alltid haft för mig att möblerna var gjorda i skånsk stil, men det kanske bara var något slags generisk allmogestil. Får jag fråga var dina kommer ifrån?
Hej!
Kul att du halkade in på sidan via Susanna. Köksmöblemanget som består av matsalsbord, stolar och en hörnskåp i samma allmogestil kommer från ett gammalt café i Undenäs i Västergötland. Det är förmodligen gjort på 1930-40-tal av stilen att döma. Var man har införskaffat möblemanget vet jag inte, men jag tror också att det är fabrikstillverkat. Kanske i Tibro som ligger tre mil därifrån? Det har ju varit ett centrum för möbeltillverkning länge.
Hälsningar
Anna